EKONOMIA · 4 Dec 2020 07:37 ·

La’o Hamutuk Nota Ezekusaun Orsamentu 2020 Foin Atinje 63, 3%


La’o Hamutuk Nota Ezekusaun Orsamentu 2020 Foin Atinje 63, 3% Perbesar

Lafaek News—Peskizadór La’o Hamutuk (LH), Marta da Silva, hatate bazeia ba monitorizasaun portal transparánsia nian katak OJE 2020, governu ezekuta foin atinje 63,3%  husi total orasamentu $1.4 billaun tanba tempu ba ezekusaun orsamentu refere limitadu tebes.

Hahú hosi Janeiru tinan ida ne’e to’o mai setembru estadu sei depende nafatin de’it ba osan duadesimu mai to’o iha setembru mak foin hetan aprovasaun OJE 2020 tanba ida ne’e  halo governu la konsege ezekuta orsamentu iha fulan tolun nia laran ho montante $ 1.4 Billaun

“Iha semana tolu ho balun de’it ona atu kompleta tinan ida ne’e, Governu parese sei utiliza osan 2020 ba selu dividas ba kompañia balun liu husi obras públikas, maibé karik la ezekuta hotu maka osan sira ne’e sei fila ba kofre estadu,” dehan Peskizadór Lao hamutuk Marta da Silva iha nia knar fatin Bebora, sesta (04/12/2020)

Peskizadór ne’e salienta, públiku la preokupa ezekusaun orasamentu ne’e atu hotu lalais ka lae, maibé preokupa mak nia rezultadu, será ke ezekusaun orsamentu billaun $1.4 ne’e nia benefisiu ba povu tomak ka lae? ida ne’e mak importante liu, tanba ho orasamentu ne’ebé bo’ot maibé nia benefisiu laiha signifika laiha buat ida mak atu prova katak halo mundansa signifikante iha rai ne’e.

“Ita bele dehan katak Povu doben ne’e vítima tebes ba empase politik ne’ebe lori tempu naruk, halo estadu depende de’it ba orsamentu duadesimu, ninia implikasaun ita labele ba dok liu to’o area rural iha Kapital de’it nesesidade báziku hanesan be’e moos difísil tebes ba komunidade sira no ida halo alin feto sira tenke lori massa ba kuru bee iha fatin ne’ebé do’ok,” dehan nia

Nia hatutan, orasamentu 2020 ho montante 1.4 billaun ne’e povu la dun hetan nia benefisiu ne’ebé bo’ot tuir ita hotu hakarak tanba investimentu ne’e ba de’it salariu no ben servisus maibé ba kapital dezenlovemtu sira, kuaze la iha, hanesan investimentu ba setór báziku hanesan Agrikultura, edukasaun, saúde no seluk tan.

Nia sujere governu la bele hare de’it ba projetu bo’ot sira ne’ebé ladun fó benefisiu ba povu se bainhira governu investe ba projetu bo’ot sira sei fó benefisiu de’it ba ema riku sira tanba ne’e governu presija investe iha programa sira ne’ebé nia impaktu direta ba povu sira iha area rural no urbana.

 

 

Jornalista        : Felisberto da Costa Fernandes

Editora            : Nelya Barros

1,130 Views
Artikel ini telah dibaca 12 kali

badge-check

Editor

Baca Lainnya

Kandidatus 42.464 Pasa Vaga Online Austrália

18 July 2024 - 09:15

Setor Rua Nudar Baze Ba Ekonomia Timor Leste

15 June 2024 - 17:58

Kompania Ida Husi Austrália Bele Produz Adubu orgániku Husi Popok Labarik Nian

14 June 2024 - 17:49

ILO Ho Tradelnvest  Haforsa Negosiu Nu’u Ba Coconut Oil Iha TL

23 May 2024 - 17:26

BUNDA Loke Servisu ba Komunidade Liu Husi Transforma Aihan Lokal ba Aihan Modernu   

26 April 2024 - 23:24

Traballadór Austrália Fulan 1 Manan $ 4.000 Too $ 5.000

26 April 2024 - 09:13

Trending di EKONOMIA