Lafaek News—IX Governu konstituisional liu husi Ministériu Komérsiu Indústria hamutuk ho Programa Nasoens Unidas liu hosi (KOICA) entrega prémiu ba manan-nain kompetisaun negósiu inovativu dala-V ho tema “promove diversifikasaun ekonomia ho inovasaun hakbi’it no garante sustentabilidade negósiu mikro pekena no media empreza (MPME) ba emprezárius 43.
Nino Pereira iha diskursu, fo onra boot ida ba kompetidor negósiu inovativu “dalan ba negósiu” Iida ne’e momentu orgullu ida ba Timor-Leste, bele halibur hamutuk atu rekoñese no selebra kreatividade, determinasaun, no susesu husi inovadór negósiu sira.
“Kompetisaun Negosiu Inovativu ida ne’e la’os de’it nudar kompetisaun ida, maibé nudar plataforma nasionál ida ne’ebé hodi haboot talentu transforma ideia sira ba empreza no empodera ita nia sidadaun sira liuliu ita nia joven feto no grupu vulnerável sira atu kaer sira-nia futuru ekonómiku rasik, husi formasaun rigoroza mentoria no selesaun justu, ami identifika ona potensia negósiu sira ne’ebé la’ós de’it hatudu promesa maibé ne’ebé hatudu espíritu rejiliénsia no inovasaun ne’ebé Timor-Leste, presiza atu bele próspera,” MCI Nino Pereira, ba jornalista sira iha Suai room plaza, Segunda 29/09/2025/.
Timor-Leste iha istória dezenvolvimentu ligasaun metin ho forsa mikro pekena no media empreza sira mak sai motor ba ekonomia nasaun nia no kontekstu esensiál, “Primeiru, MPME sira nudar kriadór servisu, ho dezempregu joven nian besik dala rua liu duké taxa nasionál.
“Ita-nia negósiu ki’ikoan sira mak fornese oportunidade boot liu ba empregu, dezenvolvimentu abilidade, no esperansa ba future, Segundu, MPME sira mak motor redusaun kiak, hodi fó oportunidade ba família sira liuliu iha komunidade iha area rurál sira atu hetan rendimentu liuhusi agrikultura, peska, komérsiu, ka serbisu, MPME sira ajuda atu redús dezigualdade no hadi’a moris, terseiru, MPME sira importante ba diversifikasaun ekonómika. Tempu kleur ona, ita-nia ekonomia depende maka’as ba reseita mina-rai. Hodi haboot MPME sira iha agrikultura, turizmu, manufatura, no servisu dijitál sira, ita harii hela makina dezenvolvimentu foun sira ne’ebé bele sustenta ita-nia nasaun fora husi mina-rai, Kuarta, MPME sira kontribui ba inkluzaun sosiál Sira fó oportunidade ba feto emprezáriu, ba graduadu foun sira, no ba sira ne’ebé fila husi rai li’ur, hodi garante katak sidadaun hotu-hotu iha fatin iha ita-nia progresu ekonómiku,” Nino akresenta.
Governante ne’e sublina, governu mós rekonese MPME sira enfrenta dezafiu barak, asesu limitadu ba finansas, infraestrutura fraku, menus abilidade servisu, no prosesu regulamentu ne’ebé kompleku mak balu husi obstákulu sira ne’ebé hodi hamenus sira nia kresimentu, tanba razaun ida ne’e mak Governu Timor-Leste foti pasu boot sira atu hametin ita nia apoiu ba MPME sira Planu atu Estabelesimentu husi Diresaun spesifiku ba MPME nian iha Ministériu Komérsiu no Indústria prioridade estratéjika ida, sei fornese lideransa dedikada, koerénsia iha polítika, no programa orientadu atu haboot asesu ba finansa, harii kbiit empreendedór, promove inovasaun, no loke merkadu doméstiku no internasionál ba ita-nia produtu sira.
“Parseria nafatin sentrál ba ita-nia aprosimasaun. Kompetisaun Negosiu Inovativu, ne’ebé organizadu ho apoiu husi UNDP liu-husi projetu YEES, mak ezemplu furak ida husi governu ne’ebé servisu kolaborasaun ho parseiru dezenvolvimentu, setór privadu, no sosiedade sivíl. Kolaborasaun ida ne’e garante katak ita-nia emprezáriu sira la’ós de’it simu rekoñesimentu, maibé mós asesu ba formasaun, mentoria, no garante sira nia negósiu boot liután.
Jornalist : Moises Guterres




