Naran : Natalino de Jesus Costa
Munisípiu : Lautém
Eskola : Universidade da Paz
Fakuldade : CSH
Departamentu : Relasaun Internasional
Tempu naruk nia laran hahú husi 2017 to’o ohin loron mosu drama politikus oi-oin hela ho duadesimu (osan restu), antes covid-19 invade mai timor, tl krize ekonomia akontese tiha ona, hare husi oge 2017-2018 la hetan aprovasaun iha pn no uza de’it osan duadesimu, omotante osan ki’ik labele rezolve povu nia halerik. (dala ida tan lae ba ukun nain sira povu la’ós restu ba ukun nain sira nia drama politikus).
(Media stl news 16/07/2021) ekonomi monu husi 500 % ba 41 % hatudu katak setor ekonomi monu totál tamba de’it virus covid-19 ne’ebé invade iha timor-leste, maibé tuir lolos governu tenke iha esperansa par bele buka alternativu hodi hare ba setor oi-oin (setor seguransa, agrikultura, infrastrutura, saúde nsst) maibé na realidade ne’ebé dadaun VIII governu konstitusionál implementa/fokus de’it mak ba setor saúde maibé haluha setor sira seluk par antisipa ba ekonomia rai laran.
Implementa ee,ss ko no kdj beibeik ona hahú husi 2020 too ohin loron maibé nunka redus virus tamba sa estatistika positivu kada loron nafatin aumenta (sa’e). sira mai ho razaun katak tamba povu la rona, se nune’e fila fali ba nai ulun perguntas simples se mak ukun no tamba sa povu fiar mihis, la koopera?
Durante implementasaun EE, SS, KO no KDJ povu sofrimentu nia laran halerik tane liman, se mak atu rona no se mak atu hatudu dalan, nai ulun matenek nain sira povu la’ós husu osan ne’ebé kada fulan mai ulun sira transfere ba ida-idak konta bankaria.
Povu husu de’it par loke nai ulun sira nia matan, tilun no fuan rezolve povu nia sofrimentu la’ós haruka nai ulun matenek atu fo osan maibé fó livredade ba sira atu buka moris iha era ukun rasik an (tuir K-RDTL haruka artigu 1 to’o 170 no ita nia kantiku hinu nasionál pátria-patria), povu hatene no kompriende muito bem sentidu K-RDTL no kantiku hinu nasionál no ukun rasik an ka independensia (RDTL) di’ak liu duké nai ulun sira ne’ebe kompriende muito bem no balun inklina an no senti duni maibé finzidos.
Povu kompriende ukun rasik an tamba ne’e sira independentemente buka moris rasik la’ós dependente ba ukun nain sira nia osan kada fulan ne’ebé simu, maske iha dezafiu oi-oin maibé povu aileba nunka mais kolen nafatin dezenraska buka hetan netik nesesidade bázika par nesesita sira nia vida moris lor-loron nian maske dehan kontra regras WHO nian (regras saúde).
Seraque sesta bázika, osan ba propinas no pulsa ba estudante sira mak dalan uniku (dehan lae tamba fo bokur de’it ba kompanhia no operador 3 sira la’ós fo benefisiu ba povu no estudante sira tamba hare husi orsamentu direitamente ba povu no ba kompanhia iha diferensia la kondis ho situasaun real; la iha politika adaptasaun situasaun tamba fo osan ba kompanhia no operador 3 maibé governu la iha kriteria/regulamentu ruma atu regulaba kompanha sira so de’it habokur de’it klase kapitál nain sira).
Povu hakilar maibé lian laek ona iha rai lulik nia leten se mak barani hatan lian laek nia lian no se mak reprezenta sira, la’ós imi, se tan. (lian povu lian maromak nian) tamba ne’e labele konsidera povu hanesan animal sulan tia maibé nain la fó han mak ikus nia sei si’ak no sobu luhan sai husi luhan tamba sofre kondisaun hamlaha).
Tamba sa labele tau atensaun masimu iha setor seguransa (fronteira: maritima,aero no terrestre), PNTL no F-FDTL labele rekruta par iha kontrolasaun masimu iha fronteira maibé kria politikus la efetivu mak hasae salariu ba funsionariu saúde sira (ekipa linha frente) sera que kondisaun saúde permite ona (karantina, izolamentu), realidade la nesisade ona par kontinua maneira nune’e EE,SS,KO,KDJ no virus covid-19 nunka mais redus/hotu se wainhira la rekruta tan F-FDTL no PNTL hametin iha fronteira, kontinua de’it politikus drama yes bos kontinua ho EE.?
Iha duvidas dalaruma osan laiha tamba ne’e mak tenke hatun rekrutamentu ne’ebé sira promesa depois tenke rekruta oituan maneira ida ne’e hatudu katak difisil atu redus virus implementa EE ba dala atus ida (100) mós labele redus tamba iha fronteira terrestre aero no maritima ilegal nabanaban sai no tama sei. (kontrolasaun la efetivu).
Dehan nune’e ukun kontinuasaun tamba ne’e labele halo buat hotu-hotu seraque atensaun masimu de’it ba setor saúde (hasae salariu liña frente mak solusaun virus covid-19 lae se nune’e virus covid-19 redus ona tuir liafuan prevensaun katak prevene par hatun redus virus la’ós kada loron aumenta ba beibeik).
Dezenvolvimentu rai laran labele la’o tamba prezensa virus covid-19 maibé iha referensia husi indonézia katak maske virus covid-19 invade maibé dezenvolvimentu nafatin la’o taka de’it fronteira (fokus setor seguransa). sentidu katak ejekuive sira failha hodi halo jestor iha sira nia mandatu ukun.
Sim povu tauk mate (mate naturál prontu ka lae simu realidade) maibé labele halo povu sofrimentu deit tamba ne’e povu mós presiza buka moris par labele mate tamba hamlaha.
Seidauk iha faktus ruma iha timor-leste ema mate tanba virus covid-19 iha fatin, hanesan ho nasaun seluk (china,italia nsst) timor-leste virus covid-19 kona sei prosesu lori ba hospital mak foin mate tuir doctor ka SJIK nia apresentasaun iha publiku (media). (Perguntas simples tamba sa virus covid-19 kona mate iha fatin nusa mak tenke ba hospital mak mate iha ne’eba? diferente covid-19 timor-leste nian ho nasaun seluk “china, itália nsst”.)
Buat hotu tenke tuir WHO nia instrumentu, seraque tuir para fo benefisiu ba ukun nain sira ka ba povu nia halerik. (Dehan lae ba povu se iha benefisiu duni povu la sofre ona no povu livre ona hodi buka moris di’ak no saúdavel).
Nai ulun sira finzidos haluha promesa nega realidade povu kiik hasoru, lakohi halo reflesaun ba realidade maibé tamba sa tenki radikal mak ikus povu lakon konfiansa sei la kopera no kolabora mak implementasaun sei failha tamba nai ulun ukun ho radikalista la’ós ho konsensia no responsabilidade par rona netik povu nia halerik, sofrimentu.
Realidade ne’ebé publikasaun iha média sosiál grupu elite politikus aproveita oportunidade maibé la’ós aproveita ho responsabilidade moral tamba ukun nain sira laiha ona moral no sira rasik kontra sira nia promesa/implementasaun ne’ebé sira rasik kria, ikus tenke kontra (perkosa vasina dala rua livre, sulan povu iha uma ba realidade sira dehan mezmu sira ne’ebé vasina dalarua kompletu mós la autoriza par livre iha implementsaun konfinamentu obrigatoriu no mai ulun sira mak bele livre iha konfinamentu obrigatoriu sai husi nasaun ida ba nasaun seluk no sira halibur malu ema barak iha funsionariu) lei validu de’it ba povu kiik (klase kraik), la validu ona ba nai ulun sira (klase altu) tamba sira mak kria no sira mak implementa la’ós ona nasaun demokrátika RDTL (husi povu ba povu no fila fali ba povu), realidade husi povu ba sira no fila ba sira nia an/familia.
Presija reforma la’ós uza liafuan yes bos maibé laiha kondisaun par fo kondisaun sufisiente ba nia povu.
Ukun nain sira presiza deskansa oituan, halo refresing no halo ezame de konsensia ba implementasaun durante EE SS KO no KDJ iha territóriu nasionál ( rewiu fila fali). lae mak ukun sei failha. (ukun ho radikalista oportunidade la’ós konsensia no responsabilidade ne’e problema).
Iha Fukun:
- Laiha ona unidos
- Laiha ona dame
- Laiha ona maun alin
- Ukun rasik an nia laran nakfila ona ba versaun fahe malu: inimigo sai amigu no amigu sai fali inimigo se mak trai no se mak traisaun ba kultura maun alin (maubere no buibere oan).




